RIDA STAFFAN
(bilden ur RIA MYLLESÄCK)
är en av våra äldsta traditioner:

Staffan är enligt legenden,Herodes stalledräng, som var ute och vattnade sina hästar på juldagsnatten. Han fick då syn på Betlehemsstjärnan, och red hem och berättade att en ny kung blivit född.Herodes blev förgrymmad och skickade iväg Staffan för att döda barnet i krubban. Eftersom Staffan inte löd Herodes befallning, så blev han halshuggen--Staffan blev helgonförklarad--St Staffan eller Stefan.

Till minne av Staffan har alltsedan den  julnatten, alla stalledrängar vattnat sina hästar i norrgående vatten, för att hästarna skulle få kraft och styrka och för att rida runt, sjunga och berätta om Staffan och Betlehemsstjärnan.

Precis som alla andra traditioner, har även Staffansritten förändrats under åren. Så sent som i början av 1900-talet har pågarna i byn ridit Staffan, enligt uppgift från äldre traditionsbärare.

Det som från början var en ritual  för hästarna-sedan en kristen förkunnelseritt-blev till slut en vild ritt med inslag av tiggeri, sång och en del fylleri. Staffanssångarna var efterlängtade av byinnevånarna, som bjöd frikostigt på ryttarna--både mat och dryck.

Så här har de äldre berättat:
Tidigt på annandagsmorgonen, samlades byns pågar och drängar
för att vattna sina hästar i en bäck eller å, som rann i norr. Alla var utklädda i vita skjortor som de fäst färgglada figurer;stjärnor av silkespapper och en hatt med grankvist i, hörde också till utstyrseln.Hästarna ryktades och pyntades med inflätade band i manen och svansen.

Ryttarna gav sej iväg i galopp  och red från gård till gård. Vid varje ställe sjöng man alla verserna på Staffansvisan 10-20 st. Alla blev rikligt
trakterade av gårdens folk, som såg fram emot det morgontidiga besöket. Det var startskottet på alla julagillena, som förr startade på annandag jul..

Det finns mängder av Staffansvisor, från den mera allvarliga
Staffanslegenden till rena tiggarvisor:

1. Staffan var en Stalledräng,Han vattnar sina fålar fem
Refr.
i ra i ra i sjung falleralla
gossar låtom oss lustiga vara,en gång jul om året bara
sjung fallerallalalalej

2. Den ene den var apelgrå,den rider Staffan själv uppå
Refr....................

3.De två de voro svarta,de voro smala o smärta
Refr..................

4.De två de voro gula, de voro liksom fula
Refr................

5. Far han sitter i bänken, han bjuder oss på skänken
Refr.............
6.Ock mor hon sitter i spisen, och skär ett stycke av grisen
Refr............
7.Drängen hette Joakim,han bad oss alla stiga in
Refr...........
8.En han hette Jonathan, han bad oss alla stiga in
Refr.--------
9.Dottern hette Stina,hon bjöd oss på det fina
Refr..........
10. å dottern hette Johanna, hon bjuder oss ur kanna
Refr.........
11.Hur länge ska vi dröja här, det fryser isa i våra tär
I ra i ra i sjung falleralla
Gossar låtom oss lustiga vara
en gång jul om året bara
sjung fallerallalalalej.


Snabba på: Fram med skjortor, hattar och hästar! Ni hinner!
Kommer ni till mej, så ska jag bjuda er på en riktig besk.

tillbaka