Menuett  med ´´fågelmannen´´
Kopparetsning m akvatinta Eget tryck
av Ann-Margret Malmqvist

Dans på olika nivåer
Gässens glada  dans mot varann , likt en menuett,
som man kan studera på våren

´´Fågelmannen´´ eller Dansaren , finns som hällristning i Järrestad. bronsålder,
 i Simrishamns kommun

Symbolik:
hämtat ur uppslagsboken
Symboler av J.C Cooper
(för den som tror att gåsen symboliserar
 dumhet,läs vad andra länder och
kulturer ivärlden förknippar gåsen med!)
Gåsen
Ett soldjur
(eftersom den påstås följa solen under sina flyttningar);
andedräkten;
vinden;
vaksamhet;
den goda hustrun
Gåsen och svanen har ofta
samma symboliska innebörder.
Egyptisk:
 Nilgåsen skapade världen
och värpte det ägg ur vilket solen,
Amon-Ra,kläcktes.
Gåsen är en kärlekssymbol
och ett attribut till jordguden Seb (eller Geb)
 och till Isis, Osiris och Horus.
Grekisk:
Kärlek; vaksamhet; en god hustru;
himmelsdrottningen Heras attribut.
Gåsen var också symbolen för solguden Apollon,
för gudarnas budbärare Hermes,
för krigsguden Mars 
kärleksgudinnan-Eros
vältalighetens-och övertalningskonstens gudinna Peitho.
Hinduisk:
Vildgåsen,som-är-Brahmas-springare,
symboliserar alstringskraften,
friheten från bojor och begränsningar,
 andlighet, hängivenhet, lärdom och vältalighet.
Japansk:
Hösten;
snabbhet; en budbärare.
I konsten förknippas gåsen ofta med höstmånen.
Kinesisk:
Vildgåsen är en himmelsfågel
och den symboliserar yang,
det manliga,
ljuset,
inspirationen,
äktenskaplig lycka,
årstidernas växlingar och hösten.
Den är också en budbärare
som överbringar goda nyheter.
Trots att vildgåsen är en solfågel
förbinds den med höstmånen
i den kinesiska konsten.
Kristen
Vaksamhet;
försynen; ett attribut till Martin av Tours.
Romersk:
Vaksamhet.
Romarnas heliga gäss förknippas med Mars som krigsgud,
Juno som himmelsdrottning och
Priapus som fruktbarhetsgud.
Sumerisk:
 Helgad åt åkerbruksgudinnan Bau.
 

Den blå färgen
Sanningen; intellektet; uppenbarelse; visdom; lojalitet; trohet; beständighet; kyskhet; kyska känslor;
ett fläckfritt rykte; storslagenhet; ursprunglig enkelhet; oändlig rymd, ett tomrum som kan rymma allt.
Som de stora havsdjupens färg symboliserar blått den kvinnliga principen.
Himmelsblått är Den stora moderns färg och förknippas också
med alla himlens gudar och rnakter, t.ex. den kinesiska azurdraken.
Blått är också månens färg
Buddistisk:Himlarnas och vattnens svalka;
 dharma-dhatus visdom.
Gnostisk: Vattendopet.
Grekisk-romersk:Attribut-till-
Zeus-Jupiter-och-HeralJuno-som himmelsgudar.
Venus färg.
Indiansk: Himlen; fred.
Judisk (kabbalistisk): Barmhärtighet.
Keltisk och druidisk: Skaldens färg.
Kinesisk: Himlarna; molnen; våren; trä; azurdraken.
Kristen: Himlen; den himmelska sanningen; evigheten; tron; troheten.
 Blått är himmelsdrottningen Jungfru Marias färg.
Mayansk: Seger över fienden

Den röda färgen
Den främsta färgen;
förknippas med solen och alla krigsgudar.
 Den symboliserar den aktiva manliga principen; eld; sol; kunglighet; kärlek; glädje; fest; lidelse; sinnesglöd; energi; grymhet; sexuell upphetsning; brudfacklan eller brudelden
Alkemistisk: Människan; den manliga principen; det röda lejonet eller den röda draken;
solen; svavel, guld; färgskalans zenit;
det tredje stadiet i Det stora arbetet;; hälsa; styrka; vrede; mod; storsinthet.
Buddistisk: Handling; skaparkraft; liv.
Grekisk: Den aktiva manliga principen i motsats till purpur, den kungliga och passiva principen. Rött förknippas med Foibos som solgud och Ares som krigsgud; Priapos kallas ibland Den röde guden.
Hinduisk: Handling; skaparkraft; livskraft; väderstrecket söder.
Indiansk: Glädje; fruktbarhet. Rött är dagens färg och svart är nattens.
Mayansk: Seger; framgång.
Kinesisk: Solen; Fenix; eld; sommar; väderstrecket söder; glädje; lycka; den mest lyckobringande av alla färger